Nu är jag hemma!
Vi sammanfattar dagarna innan först.
Måndags
Syrran och jag tog oss till shoppincentret vid globen och strosade där ett tag... Självklart blev det middag på McDonalds. Sedan mötte vi upp vår kompis och hans kompisar och gick mot Annexet. Vi blev lite chockade över hur lång kön var redan en timme innan konserten, men det rullade på bra. Det var en ganska blandad publik, men det var ju de yngre flickorna man såg mest. Förbandet var Jack Soveretti, han hade typ samma anda som Gavin, men han hade en gitarr och satt inte vid något piano, dessutom lät hans sånger likadana. Till slut kom Gavin DeGraw, enligt utsatt tid. Han blandade nya och gamla sånger, det mesta kände man igen, och det var riktigt bra stämning. Såklart blir det varmt och dålig luft, så är det ju alltid, därav drog vi slutsatsen - att man alltid ska äta mycket innan konsert. Jag tyckte att baren var lockande, men då skulle jag ju inte ha någon med mig.
Roligt När vi såg någon i publiken rikta en kamera så att vi hade en chans att komma med på bild så posade vi, det gav ett väldigt gott skratt ;-D
Gavin DeGraw är för er som inte riktigt vet en singer/songwriter som nog är mest känd för låten I don't want to be, som också är ledmotivet till tv-serien One Tree Hill.
Tisdag morgon upp 5.30, gick ju finemang, kunde inte sova så mycket den natten, men jag försökte slumra i 6 timmar. Jag gick på tåget 5 minuter innan avgång, stressande! Men okej... Tycker att det är lyxigt med X2000. I Uppsala sätter sig en gubbe bredvid mig som genast börjar snarka, tur att jag har musik i öronen, men det var ändå störande! I Gävle kom hans "pensionärskompisar" som babblade hela vägen, tills de steg av i Hudiksvall. Därifrån var det en unge som skrek tills vi var framme i Sundsvall. Jag hade 25 minuter tills mitt tåg mot Brunflo skulle avgå, så mamma och voffen kom och kramade mig, det blev jag väligt glad av. Framme i Brunflo fick jag vänta drygt 20 minuter på bussen. Framme i Svenstavik. Stressa till hästlektionen och komma utan böcker (jag tyckte att det lät bättre med mer närvaro utan böcker än mindre närvaro med böcker, då jag skulle fått gå en omväg hem och sedan till skolan). Hade förväntat mig en utskällning för att jag inte gjort en uppgift och böckerna, men de andra hade nog gjort så mycket som jag. Observera att orsaken till att jag inte gjort uppgiften är jukdom och faktan inte kommit fram visade det sig. Men jag var något trött, stressad och irriterad när jag kom fram efter totalt 7 timmar på resande fot.
Mot kvällen kom Tobbe och grannen hem från stan. Dom satte igång med att göra pizza medans jag fick hoppa in i duschen. Sedan åt vi middag hos dom. Sedan blev det film och mycket gos.
Måndags
Syrran och jag tog oss till shoppincentret vid globen och strosade där ett tag... Självklart blev det middag på McDonalds. Sedan mötte vi upp vår kompis och hans kompisar och gick mot Annexet. Vi blev lite chockade över hur lång kön var redan en timme innan konserten, men det rullade på bra. Det var en ganska blandad publik, men det var ju de yngre flickorna man såg mest. Förbandet var Jack Soveretti, han hade typ samma anda som Gavin, men han hade en gitarr och satt inte vid något piano, dessutom lät hans sånger likadana. Till slut kom Gavin DeGraw, enligt utsatt tid. Han blandade nya och gamla sånger, det mesta kände man igen, och det var riktigt bra stämning. Såklart blir det varmt och dålig luft, så är det ju alltid, därav drog vi slutsatsen - att man alltid ska äta mycket innan konsert. Jag tyckte att baren var lockande, men då skulle jag ju inte ha någon med mig.
Roligt När vi såg någon i publiken rikta en kamera så att vi hade en chans att komma med på bild så posade vi, det gav ett väldigt gott skratt ;-D
Gavin DeGraw är för er som inte riktigt vet en singer/songwriter som nog är mest känd för låten I don't want to be, som också är ledmotivet till tv-serien One Tree Hill.
Tisdag morgon upp 5.30, gick ju finemang, kunde inte sova så mycket den natten, men jag försökte slumra i 6 timmar. Jag gick på tåget 5 minuter innan avgång, stressande! Men okej... Tycker att det är lyxigt med X2000. I Uppsala sätter sig en gubbe bredvid mig som genast börjar snarka, tur att jag har musik i öronen, men det var ändå störande! I Gävle kom hans "pensionärskompisar" som babblade hela vägen, tills de steg av i Hudiksvall. Därifrån var det en unge som skrek tills vi var framme i Sundsvall. Jag hade 25 minuter tills mitt tåg mot Brunflo skulle avgå, så mamma och voffen kom och kramade mig, det blev jag väligt glad av. Framme i Brunflo fick jag vänta drygt 20 minuter på bussen. Framme i Svenstavik. Stressa till hästlektionen och komma utan böcker (jag tyckte att det lät bättre med mer närvaro utan böcker än mindre närvaro med böcker, då jag skulle fått gå en omväg hem och sedan till skolan). Hade förväntat mig en utskällning för att jag inte gjort en uppgift och böckerna, men de andra hade nog gjort så mycket som jag. Observera att orsaken till att jag inte gjort uppgiften är jukdom och faktan inte kommit fram visade det sig. Men jag var något trött, stressad och irriterad när jag kom fram efter totalt 7 timmar på resande fot.
Mot kvällen kom Tobbe och grannen hem från stan. Dom satte igång med att göra pizza medans jag fick hoppa in i duschen. Sedan åt vi middag hos dom. Sedan blev det film och mycket gos.
Kommentarer
Trackback
