Det går framåt

Var rätt krasslig i min envisa förkyldning förra veckan. Som tur var kom min pojkvän och myste med mig, och fick sig en liten förkyldning på köpet. Vad jag trodde var några dagar blev till en hel vecka. Min lägenhetskompis blev inte så jätteglad direkt, jag vet att jag var ganska taskig, men han gjorde ju det lite nytta oxå, han var inte ivägen direkt. Men det var lite taskigt av mig mot henne.

I måndags började jag med Esberitox och då blev det fart! Alla säger att jag låter krasslig fortfarande... Envis som jag var tog jag mig till stallet igår, mådde som vanligt tills jag och den starka ridskoleponnyn värmt upp, mådde riktigt illa då. Resten av dagen pluggade jag om bla melanom (bölder som kan uppstå för främst skimlar (vita hästar)) och såg en film om sadlar.

Idag är det värre. Tur att jag bara har halvdag, men skolan har kvällsöppet så jag kanske ska plugga lite historia.
10 dagar kvar till min födelsedag. Jag vette fan var jag önskar mig, av pappas släkt har jag önskat mig en digitalkamera.
I helgen blir det ganska lugnt, min lägenhetskompis har utfärdat pojkvänsförbud, bara för att hon inte har någon ;-P

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0