Sagan om Emily.

Idag satt vi och pratade om hur mycket pengar jag behöver, enbart för att ha råd med mitt körkort. Det är som att sitta och säga HEJ STUDIELÅN! Det är det som är det negativa med att ha flyttat hemifrån så tidigt, man har inte så värst mycket till ekonomi... Men det är ju ingen som sagt "såhär kan du göra", i för sig är jag nog ganska envis och vill testa att gå på mina egna ben. Just nu känns det som att allt har rasat ihop. Jag har gått från noll självförtroende (i slutet av högstadiet)till en bättre omgivning där jag kan försöka göra saker rätt, som blev till att jag sitter och tittar när allt spårar ur och jag kan dumförklara mig själv.

Jag har inte provat på att vara "nästan-vuxen" förut så det är bara att försöka hålla huvudet över ytan...